HERRE PÅ TÄPPAN !

DET ÄR JAG SOM ÄR DAMEN PÅ TÄPPAN !

För övrigt är det Minnenas Dag idag.

Ett år på Lägdan!

På grund av min ofrivilliga ledighet börjar vi äntligen få lite fason på vinteridet. Vi känner till och med igen några av grannarna. Tippan känner i alla fall igen monsterråttisarna! Till och med från soffläge hör hon när de går ut.

Den andra årsdagen är att idag är det 31 år sedan jag anlände till Övertorneå.

Det enda försonande med det är att mina barn föddes där .

Och att två av mina bästa vänner (Birgitta och Ulla) envisas med att bo kvar.

Bara vilda hästar och mycket starka skäl skulle få mig att göra ett besök där igen. Sist var det Daniel o Katjas bröllop och det var ju helt underbart.

Men nog längtar jag till Ulla´s kök och Birgitta´s klokhet, men inte till Övertorneå.

Nåjo, jag ska väl inte förrirra mig in i minnen som som bara gör ont, det finns ju så mycket annat trevligt att tänka på. Skällande hund i bilen till exempel. I nödvärn greppade jag en apotekspåse fylld med jordnötter och salta pinnar och slängde i huvudet på henne OCH hon blev tyst i flera minuter. Jag provade flera gånger med gott resultat, tills jag upptäckte att hela baksätet var fullt av salta pinnar som hon var fullt upptagen med att äta upp.

Tala om att bli belönad!

På Täppan är det fullt jobb med restauration och höstiordningställande.

Trots det planterade vi igår, gullkragar och en klätterväxt som jag inte vet namnet på, skall i alla fall växa upp vid köksfönstret. Allt detta har vi fått av Siv, förra underbara helgen vi var i Valbo. Tack Siv!

I morgon plockar vi mera äpplen till mos, tio burkar hittills.

Dagens kloka ord från min vän Margit 80 år, nyss fyllda!

"Snart är allt ett minne blott"